söndag 24 juli 2016

Recension: Aristotle and Dante discover the secrets of the universe av Benjamin Alire Sáenz



Titel: Aristotle and Dante discover the secrets of the universe
Författare: Benjamin Alire Sáenz
Serie: -
Utgivningsår: 2014
Förlag:
Simon & Schuster

Rec-ex: Nej
Köp: T.ex. på Adlibris
_______________________________________________________________________

Beskrivning från Goodreads:   
Dante can swim. Ari can't. Dante is articulate and self-assured. Ari has a hard time with words and suffers from self-doubt. Dante gets lost in poetry and art. Ari gets lost in thoughts of his older brother who is in prison. Dante is fair skinned. Ari's features are much darker. It seems that a boy like Dante, with his open and unique perspective on life, would be the last person to break down the walls that Ari has built around himself.

But against all odds, when Ari and Dante meet, they develop a special bond that will teach them the most important truths of their lives, and help define the people they want to be. But there are big hurdles in their way, and only by believing in each other―and the power of their friendship―can Ari and Dante emerge stronger on the other side.

  ________________________________________________________________________

 
Mina kommentarer, varning för spoilers:

Den här boken... Alltså jag vet inte vad jag ska säga... men den här boken är så fantastisk! På den står denna blurb skriven:

"This book took my breath away." ―James Howe, author of The Misfits
Nu vet inte jag vem denne James är, men han har så rätt i det han säger. Den här boken är så sjukt genialisk att jag inte finner ord. Karaktärerna är underbara. De känns så ärliga, de är inte tillgjorda på något sätt. De är inte perfekta, de är bara människor. Jag älskar Aristotle och jag älskar Dante. Jag älskar även deras föräldrar. De är sjukt olika men jag älskar hur de är porträtterade. De älskar sina barn, men visar det på väldigt olika sätt. Jag älskar hur de allihopa kunde se hur historien skulle sluta innan Ari och Dante själva kunde se det.

Från början trodde jag att det skulle bli en kärlekshistoria mellan ett homosexuellt par. Och visst det blir det, men inte alls på det sätt jag inledningsvis hade föreställt mig. Och jag älskar det. Jag älskar att man blir överraskad och att det inte blev som man först trodde. Det var inte så förutsägbart som jag hade trott och det i sig är så sjukt befriande!

Det är heller ingen insta love, utan detta är något som i allra högsta grad växer fram. Mot mitten av boken trodde jag verkligen inte att det skulle ordna sig... och jag satt verkligen som på nålar, för jag kände på mig att det här, det kan sluta hur som helst.

... och omslaget... till en början betydde inte omslaget någonting för mig. Men nu, när jag har läst boken så älskar jag det. Det är bara helt perfekt och ett mer passande omslag hade jag aldrig kunnat tänka mig. Det är som den där pricken över i:et. Helt perfekt!



Slutsats: En av de i särklass bästa böckerna jag har läst det här året. LÄS!

 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...