söndag 17 juli 2016

Recension: Pappersstäder av John Green




Titel: Pappersstäder
Författare: John Green
Utgivningsår: 2015
Förlag: Bonnier Audio
Rec-ex: Nej
Köp: T.ex. på Adlibris
_______________________________________________________________________

Beskrivning från Adlibris:   
Sällan har en berättelse berört så många, så starkt som hjärtskärande Förr eller senare exploderar jag. Världen över hyllas och älskas boken som nu blir film. I John Greens Pappersstäder trasslas vi in i ett nät av ledtrådar i sökandet efter den mystiska Margo.

Quentin Jacobsen har älskat den iögonenfallande och äventyrslystna Margo på avstånd i hela sitt liv. Ända sedan de som grannbarn lekte tillsammans. Så när hon öppnar fönstret till hans rum och klättrar in i hans liv igen och övertalar honom att följa med på en genialiskt hämndaktion följer han med.

Efter deras natt tillsammans kommer Quentin till skolan för att upptäcka att Margo – som alltid varit något av en gåta – nu har förvandlats till ett mysterium. Hon brukar försvinna ibland, men aldrig så här länge. Kan hon vara död? Men snart upptäcket Quentin att Margo lämnat subtila, smarta ledtrådar bara för honom. Budskapet är tydligt: Hitta mig om du kan!

Vägen mot gåtans lösning är vindlande och tvingar Quentin att inse att ju närmare han kommer Margos gömställe desto mindre vet han egentligen om henne. Och kommer han att hinna fram innan hon försvinner igen?


 ________________________________________________________________________

 
Mina kommentarer, varning för spoilers: 

Okej. Så jag började läsa den här som vanlig, fysisk bok men gav upp ganska snabbt. Tyckte den var tråkig och kom inte in i den. Påbörjade den två, tre gånger och var på väg att ge upp. Men i samma veva var jag väldigt inne på att lyssna på ljudböcker (något som jag annars gör väldigt sällan) och tänkte att ja, varför inte ge den en sista chans som ljudbok? Det är ju ändå en John Green! Så då provade jag det. Till en början VAR den ganska seg, men jag lyssnade envist vidare till jag kommit ca 2 tim in. Då började det äntligen vända och jag började lyssna lite mer intresserat och aktivt.

Den del jag gillade bäst var defintivt den långa road-tripen för att söka efter Margo. Den tyckte jag var jätteintressant att lyssna på i alla fall. Vet  dock inte om den var lika kul att läsa.

Gud var irriterad jag blev på Margo och hennes reaktion på att de hittat henne till slut. Tyckte verkligen hon betedde sig så himla illa. Här har de letat land och rike runt och oroat sig för henne och så bemöter hon dem som att de inte vore vatten värda. Usch. Men jag är glad att det ordnade sig mot slutet i alla fall. Dock tyckte jag att slutet kändes som lite av ett antiklimax. Det kändes lite futtigt, hade velat veta mer. Men jag gillade vägen dit, alla ledtrådar o.s.v.

Men jag är fortfarande lite kluven till John Green. Älskade ju The Fault in our stars, avskydde Var är Alaska och sedan lite halvimponerad bara av den här boken. Njaee, tycker ju verkligen inte att den kommer upp till TFIOS klass. Men bättre än Var är Alaska men njaeee... ni hör jag är lite kluven. Dock gillade jag verkligen Viktor Åkerblom som uppläsare... med det visste jag ju så klart redan att jag skulle göra.

Just det! Jag är glad att man fick reda på vad Pappersstäder är till slut också. Det undrade jag verkligen över så det var bra att man fick reda på det!

 
Slutsats:
En helt okej bok. Dock inte det bästa jag har läst av John Green.




2 kommentarer:

  1. Jag läste Var är Alaska innan jag läste TFIOS och älskade den. Men jag älskade TFIOS ännu mer när jag läste den. Papertown är som du säger en bra bok, men inte alls i samma liga. Blev också så irriterad på Margo. An Abundance of Katherines var också en bra bok, men inget mer. Jag tycker att vissa av John Greens böcker påminner för mycket om varandra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det håller jag faktiskt med om att de gör!

      Radera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...