söndag 7 augusti 2016

Recension: Since you've been gone av Morgan Matson




Titel: Since you've been gone
Författare: Morgan Matson
Serie: -
Utgivningsår: 2015
Förlag:
Simon & Schuster
 
Rec-ex: Nej
Köp: T.ex. på Adlibris
_______________________________________________________________________

Beskrivning från Goodreads:   

It was Sloane who yanked Emily out of her shell and made life 100% interesting. But right before what should have been the most epic summer, Sloane just…disappears. All she leaves behind is a to-do list.

On it, thirteen Sloane-inspired tasks that Emily would normally never try. But what if they could bring her best friend back?

Apple picking at night? Okay, easy enough.

Dance until dawn? Sure. Why not?

Kiss a stranger? Um...

Emily now has this unexpected summer, and the help of Frank Porter (totally unexpected), to check things off Sloane's list. Who knows what she’ll find?

Go skinny-dipping? Wait...what?


________________________________________________________________________


Mina kommentarer, varning för spoilers:
Okej, så det tog ett tag för mig att komma igenom den här boken - vilket är lite av en besvikelse då jag vanligtvis slukar Morgan Matsons böcker fr.om. typ sida två. Den här tog det lite längre tid för mig att komma in i. Jag vet egentligen inte varför, om det beror på okoncentration eller om boken helt enkelt bara inte fångade mitt intresse lika snabbt som de tidigare böckerna jag har läst av samma författare. Jag fastnade bara inte för Emily i början, utan det tog nog säkert ca 100 sidor innan jag verkligen började gilla boken.

Tycker över lag tyvärr att den här boken påminner ganska mycket om Paper Towns av John Green, som jag läste ganska nyligen. Jag tror att detta kan vara en anledning till att jag kanske inte tyckte att de här boken var lika bra som Matsons tidigare böcker. Eftersom jag vid tillfället var lite mätt på just konceptet "försvunna vänner/flickvänner". Dock är jag jätteglad att jag tyckte mycket mer om slutet i den här boken. Och jag är glad att jag faktiskt gillade Sloane... jag var rätt säker på att hon skulle vara lite mer osympatisk. Vet inte varför, men jag trodde att hon skulle vara det - eftersom hon bara lämnade sin bästa vän i sticket sådär. Jag är glad att hon inte var det och att hon faktiskt blev glad när Emily dök upp. Det gillade jag.

Men ååååh, vad irriterade alla missförstånd var mellan Frank och Emily där mot slutet. Blev SÅ irriterad på Emily. (Snälla, bete dig lite vuxet och lyssna på vad Frank har att säga, men näää spring bara därifrån och bete dig som en barnrumpa. Gör det!) Usch, vad frustrerande! Men kunde ändå förstå sedan varför hon gjorde det då hon skrek i bilen åt honom att hon var trött på att vänner i hennes närhet försvann. Och åååååh, vad fint med deras spellistor och hur hon hittade en kod i hans senaste lista. Så fint!!! Och som sagt, jag gillade verkligen slutet, hur Emily skrev en lista till Sloae i gengäld. Det tyckte jag var fint.

 

Kanske inte Matsons bästa bok i mitt tycke, men jag kom ändå att tycka om den väldigt mycket mot mitten och framåt, så det får nog bli en svag femma i betyg ändå. Älskar verkligen Morgan Matson! Tack för ännu en riktigt härlig bok!

Slutsats: Kanske inte Morgans bästa. Men ändå en jättehärlig bok som jag tyckte mycket om.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...