lördag 19 november 2016

Recension: Allt som blir kvar av Sandra Beijer


 

Titel: Allt som blir kvar
Författare: Sandra Beijer
Serie: -
Utgivningsår: 2016
Förlag: Natur & Kultur
Rec-ex: Nej
Köp: T.ex. på Adlibris
_______________________________________________________________________

Beskrivning från Adlibris:

"När man sitter uppe halva natten. För att man inte kan sluta läsa. Och man tänker "Språket!" Och blir lite lycklig på varje sida. Suckar sådär förälskat. Då vet man. Att det är en bra bok." Hillevi Wahl

"En av höstens (årets!) allra bästa ungdomsromaner. Så tajt, så precist och så skickligt och bra skrivet. Läs och njut!!" Johanna Lindbäck, Bladenbrinner


Från dagen han klättrade in och sa hej var det något i huvudet som hoppade snett. Med en gång la sig ett lager över hornhinnan och jag blinkar alltid en extra gång innan skärpan fixeras. När det ännu var en påminnelse om att han väntade i min säng kunde jag stå ut. Men nu. Vad händer nu? Han är inte bara i ögonvrån, i periferin en millisekund när jag råkar missta någon annan för honom. Nej, han är snart framför mig, precis där, i varenda person som passerar.

Mitt under brinnande juli gör Matildas pojkvän slut. Kvar är hon, i en öde lägenhet. Vem är hon, utan honom? Matilda måste fylla tomrummet och bästa vännen Miron tar henne under sina vingar. Han lovar att bedöva smärtan med nya äventyr. Tillsammans ska de rida ut sorgen, explodera i natten. Men hur långt kan man egentligen gå och vilka är Mirons verkliga motiv? Och när vet man om man mår bättre eller inte längre känner något alls? En mästerlig skildring av den vilsenhet som kan uppstå i gränslandet mellan ungdom och vuxenhet.
 
________________________________________________________________________

 

Mina kommentarer:  
Vad trött jag blir på mig själv ibland... för nu har jag gjort det igen. Väntat med att skriva en recension... alltså väntat lite för länge för att kunna komma ihåg handlingen och exakt vad jag tyckte. Men jag ska försöka sammanfatta lite kort ändå. Vi får väl se hur det går...

Först och främst måste vi prata om språket - för det är helt otroligt!! Det är verkligen det. Jag föll pladask för det och ville läsa varje mening långsamt och verkligen suga i mig det poetiska. Så det var absolut det bästa med boken... dock hade jag jag ju ganska höga förväntningar efter att ha läst Sandras debutbok, Det handlar om dig som jag tyckte mycket om.

Efter att jag själv läst boken läste jag några andra recensioner och över lag verkade det lite som att alla i stort sett mer eller mindre var ganska besvikna på den här boken. Det var inte jag. Men! Ja, för det finns ett men, boken är inte perfekt för även om jag älskade och blev tokkär i språket så fanns det ändå ett ganska stort problem med den. Och för mig var det slutet. Jag är inte helt vän med de här öppna sluten, som kan tolkas lite som man vill... för att för mig mig var detta ett slut som var FÖR öppet. Jag kan tycka om slut som är lite öppna ibland... men inte så här mycket. Det kändes bara avklippt... jag fick bläddra och titta efter lite extra... "Var det här verkligen sista sidan?" Eh... tydligen... jaha, snopet."

|Spoilervarning|
Sedan har jag ett problem till och det är Miron... jag som verkligen trodde att han på riktigt brydde sig om Matilda och bara ville hjälpa henne och finnas där för henne... men nähä... Det gjorde mig faktiskt jätteledsen för jag såg det verkligen inte komma. USCH, vilken skithög! Och ja... sedan slutet... vilket antiklimax! |Slut på spoiler|

Dock måste jag ändå ge Allt som finns kvar en svag femma i betyg. För att den fick mig att känna massa olika känslor och på grund av språket! Jag säger bara - språket!!

Slutsats: Magiskt språk med ett lite sämre slut.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...