tisdag 7 mars 2017

Recension: Vi är en av Sarah Crossan



Titel: Vi är en
Författare: Sarah Crossan
Serie: -
Utgivningsår: 2016
Förlag: B. Wahlströms
Rec-ex: Nej
Köp: T.ex. på Adlibris

_______________________________________________________________________

Beskrivning från Goodreads:
Sextonåriga Grace och Tippy är sammanvuxna tvillingar, förenade vid höften. De delar bokstavligt talat allt. De är två individer med egna känslor, rädslor och hemligheter, men ändå en. När familjen inte längre har råd med privatundervisning måste tvillingarna för första gången börja i en vanlig skola. Hierarkierna är stenhårda och korridorerna fyllda av nyfikna blickar, elaka viskningar och rykten. Men för första gången kan de skaffa riktiga vänner, och kanske till och med snudda vid något som tidigare varit otänkbart - den stora kärleken. Men så tvingas Grace erkänna att hon inte mår bra och plötsligt står tvillingarna inför ett omöjligt val.

Vi är en är en berättelse om identitet och systerskap, framförd i en unik berättarstil som gjort Sarah Crossan uppmärksammad världen över.
________________________________________________________________________

Mina kommentarer: Alltså den här boken. Jag vet knappt vad jag ska säga. Läste den i en sittning. Den är på vers och går därför otroligt snabbt att läsa. Jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta när jag plockade upp den. Det enda jag visste var att den skulle handla om tvillingar. Siamesiska tvillingar till och med. Det hade jag nog inte riktigt koll på innan jag köpte den måste jag säga. Men oj, oj, oj vad bra den var. Och vad sjukt intressant att få läsa om något annorlunda. Har ju aldrig läst någon bok om siamesiska tvillingar tidigare.

Dock hade jag väl på känn att det inte skulle sluta lyckligt, utan att det skulle bli sorgligt. Det förstod jag redan tidigt när den ena tvillingen bara kollapsade. Dock såg jag det nog inte komma att det var den tvilling som jag minst trodde på som överlevde. Jag var nog rätt säker på vem jag trodde skulle dö. Usch vad jag grät på slutet.

Jag älskade verkligen tvillingarna och deras kompisar Yasmeen och Jon... Dock tyckte jag rätt synd om Dragon. Kändes som att ingen såg henne. Att det var så uppenbart att hon hade ätstörningar, men det var liksom ingen som hade tid med henne. Sedan tyckte jag att det var lite konstigt att ingen gjorde mer för att pappan skulle sluta dricka. Kändes som att de bara skämtade om det typ och inte tog det på allvar riktigt. Det tyckte jag också var lite konstigt. Men i övrigt en så himla bra bok. Älskade den verkligen och jag tyckte jättemycket om att den var skriven på vers. Det gjorde den bara ännu bättre. Det här är en bok jag kommer ha svårt att glömma. Fantastisk verkligen!

Slutsats:
En helt fantastisk bok. LÄS DEN!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...