fredag 9 februari 2018

Recension: Artemis av Andy Weir



KAN HON RÄDDA CIVILISATIONEN PÅ MÅNEN?

Månstaden Artemis är paradiset i rymden för rika turister och excentriska miljardärer, alltså.

För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.

Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.

ARTEMIS är en fartfylld thriller i en framtidsvision som känns läskigt realistisk. Med Andy Weirs omisskännliga humor blir det ett actiondrama som är lika spännande som underhållande.
 

Jag älskade ju verkligen Ensam på mars när jag läste den och därför hade jag höga förhoppningar på den här boken. Hoppades verkligen att jag skulle gilla den så när jag fick frågan om jag ville ha den som recensionsexemplar tackade jag ju givetvis ja.

Jag älskar verkligen miljön som Andy Weir målar upp, det känns nästan som att det skulle vara på riktigt och jag älskar det. Jag ser Artemis framför mig och jag bara tokgillar hela konceptet med en stad på månen. So far so good. Sedan kommer dock problemen.

Jag lindar inte in det, jag gillar inte huvudpersonen. Hon känns platt, hon saknar djup och hon beter sig mer som en tonårskille än som en ung kvinna. Jag tror hela början av boken faktiskt att det är en kille och inte en tjej. Jag lyssnar också på den här boken som ljudbok bitvis och det gör ju inte saken lättare när det är en man som läser in den. Jag får hela tiden sitta och påminna mig själv om att: "Just det, Jazz är en kvinna." Hon är tuff och frigjord och vanligtvis brukar jag gilla de egenskaperna hos en karaktär - men här blir det bara irriterande och lite för mycket. Nu kanske författaren hade en tanke med att det liksom inte ska spela någon roll om Jazz är kille eller tjej, men nej jag köper det inte.

Gillade verkligen breven mellan Jazz och Kelvin förresten. Dock tog det ett tag för mig att fatta att det var just brev. Skulle velat ha de mer särskilda från de övriga kapitlen... en mer tydlig markering att nu kommer det ett brev, men kapitlet bara fortsatte... så jag blev väldigt brydd. Vaddå "Hej Kelvin!" Vem f-n är det tänkte jag när jag lyssnade på ljudboken. Fick verkligen inte ihop det först.

Det blir en tvåa i betyg till Artemis. Älskade verkligen miljön och konceptet - men det förtas av att huvudkaraktären (enligt mig) är väldigt irriterande.


Titel: Artemis
Författare: Andy Weir
Serie: -
Förlag: Bookmark
Utgivningsår: 2018
Sidantal: 343
Rec-ex: Ja. Tack till Bookmark  
Finns hos: Adlibris



2 kommentarer:

  1. I boken är breven mellan Jazz och Kelvin i ett helt annat typsnitt och åtskilda med mellanrum, så det är väldigt tydligt att det inte är en del av den vanliga historien. Tycker tyvärr ofta att sådant försvinner i ljudböcker och det försämrar ju helt klart upplevelsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok! Jo men det såg jag ju i den fysiska boken sedan, det stämmer.

      Ja, det försvann helt i ljudboken tyvärr.

      Radera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...